flätor

Jag tänker på flätornas historia.
Mina var  tunna,lätta liksom
stora systers var raka och tunga.
Vi fick aldrig klippa oss,
det blonda håret fylldes med snoddar och klämmor.
Länge hade vi lika klänningar och vi satt ihop

Jag  satt oftast nere i hörnet på golvet,gömd bakom serietidningar.
hon såg alltid så glad ut när jag kom,som om jag betydde något.
själv ville jag bara åka hem,det luktade illa.
Min syster hade en kompis på avdelningen ,en flicka som rapade hela tiden
det var något med magmunnen.
Hon skrattade mycket , hade glasögon och spelade gitarr,
precis som min syster.

En god vän till familjen uttryckte en oro över mej,
han var läkare.
Ganska tuff tyckte jag ,  engelsman med polisonger och kamera
han frågade mej om massor av saker -jag svarade inte
 Vi  promenerade i skogen  och stannade vid stenen
där jag och min kompis brukade byta jackor med varandra.
Det berättade jag för honom.

(min kompis hade anorexia ,hon brukade  stå vid väggen i matsalen och gråta
jag lånade henne min kofta ,nästan ,varje dag.)

Ibland såg jag min syster på skolgården,alltid bakifrån
jag tyckte det var lite konstigt att hon var där när hon egentligen var på sjukhus
mina flätor blev hårdare och hårdare
den röda täckjacka var köpt på obs och jag gillade den