handledning

vi sitter i min atelje
mattias nike katti o jag



vi diskuterar och samtalar
om resp.makt arbeten

ett samtal som bär långt utan de vanliga ansträngda ateljesamtalen.
vårt arbete är närvarande men ändå inte-bloggen ligger som en egen.
vi har läst varandras bloggar och vet vart den andra är i processen och där startar samtalet.

vi pratar personliga frågeställningar.problem och under hela tiden så flyter samtalet då vi har en gemensam riktning och överenskommelse.
vi vill bidra till samtalet ,vi vill vidare

Är det viktigt att vi har  verk att visa?
Är bloggen det viktiga.?

processen som en artefakt,produkt.?
under processen gång gör vi nedslag -räknas de in ?

Vad innebär det i förlängningen att verbalisera processen-är det  ngt bra?
att dokumentera ,avmystifisera,avmagnetisera,.....

vi ska fånga processen (och jag tänker att vi kommer att skjuta bredvid,
spring processen-fly medans du kan.)

processen som en politisk rörelse,förhållningsätt.

vi samtalar vidare  och det liksom växer i rummet.
mina tankar studsar i huvudet och det känns som om ateljen är det rummet där tankarna studsar.
Det är något fysiskt i detta  process samtal ,det fortsätter och blir tidlöst.

vi blir kritiska och det stannar upp-kan det var så här..?nej men tänk så här..
jag tänker att...har du funderat på...om vi vänder på detta..

har vi utmanat oss själva?på vilket sätt.på riktigt?
var är konstnärskapet och var är makt/pedagogiska projektet.
kan vi särskilja?
är det ngn skillnad?

nike är tydlig i rollen som student
jag är oskarp,jobbar på att särskilja
mattias är sitt skapande och blogg

katti lyssnar och handleder